Det här visste du inte om galopphästar

Fördomarna om och myterna kring galopphästen är många. Men faktum är att det finns få hästar som är så välhanterade och ompysslade som just galopphästen. Och det finns många av dem. Bara i Sverige finns det närmare 15 000 engelska fullblod, varav cirka 1 000 är i träning.

1. Engelskt fullblod är den ras man oftast menar när man pratar om galopphästar, men även arabiska fullblod kan tävla i galopp. De startar dock i egna löp eftersom de inte är riktigt lika snabba som sina engelska diton. Utöver fullblodslöpen tävlas det även i ponnygalopp. Barn och ungdomar som är mellan 7 och 18 år kan tävla i ponnygalopp och där är alla raser, utom rena fullblod, välkomna.
  

Ponnygalopp på Göteborg Galopp. She's a Super Star vinner med Eddwin Schmidt Christiansen. Foto: Stefan Olsson/Svensk Galopp
    
2. Det engelska fullblodet utvecklas mycket snabbt jämfört med andra raser och kan därför börja ridas in redan när det är ett och ett halvt år gammalt. Ett engelskt fullblod får börja tävla på sommaren som tvååring, men då bara i särskilda löp för tvååringar där distanserna är kortare än för de äldre hästarna. Det är inte alla hästar som börjar tävla som tvååringar. Detta beror på hur långt utvecklad hästen är, både fysiskt och mentalt. Vissa hästar börjar tävla som treåringar eller ibland ännu senare.
    
3. Galopphästarna tävlar vanligtvis tills de är fem till sju år gamla, men det finns också hästar som tävlar framgångsrikt upp till tio till femton års ålder. Så sent som för några veckor sedan tävlade till exempel 17-åriga Lavirdan.
Efter avslutad tävlingskarriär går de ston som har presterat bra på tävlingsbanan, eller som har en fin härstamning, vanligen till avel. Övriga hästar hittar ofta en framtid inom andra grenar eller som rena hobbyhästar.
Fullbloden är populära och vi hittar dem på både dressyr- och hoppbanan. Fälttävlan är också en tävlingsgren där fullblod är vanliga eftersom de är snabba, uthålliga och dessutom hoppar bra.
  

Tioåriga Stonefield Flyer ses ofta i vinnarcirkeln. Han har vunnit tolv lopp under karriären. Hästen tränas av 89-åriga Claes Björling, som har sitt stall på Bro Park utanför Stockholm. Foto: Elina Björklund/Svensk Galopp
    
4. En galopphästs namn måste godkännas av Svensk Galopp enligt vissa regler. Galopphästen får inte ha samma namn som en annan galopphäst och du kan som regel inte heller byta namn på en häst som har startanmälts. Att byta namn på en häst sägs för övrigt betyda otur, vem vill ha det när det handlar om tävling?
   
5. Galopphästar är olika bra på olika sträckor. Slätlöpningar är vanligtvis mellan 1 000 och 2 800 meter långa. "Sprinter" är en häst som löper bäst på korta distanser. Upp till cirka 1 400 meter brukar man kalla för sprinterdistanser.
"Miler" är en häst som är som bäst på medeldistans, det vill säga en engelsk mil (1 609 meter). "Stayer" är en häst som löper bäst på långa distanser. 2 000 meter och längre brukar man kalla stayerdistanser.
   
6. Galopphästen har inte traditionell utrustning på sig när den tävlar. Sadeln är mycket mindre än en vanlig sadel som används i de andra ridsportgrenarna. Ibland väger den så lite som bara några hundra gram. Ibland rider jockeyn med mer vikt och då används en blyvojlock under sadeln. Man använder alltid en övergjord som en extra säkerhetsåtgärd. Det finns också andra hjälpmedel, till exempel blinkers (skygglappar) som inte används på vanliga ridhästar.
  

Galopphästen Plata O Plomo på Jägersro Galopp. Han har galoppsadel med underlägg, nummervojlock och övergjord, brösta för att förhindra att sadeln glider bakåt i loppet, ett enkelt träns, blinkers och självhäftande bandage på bakbenen. Foto: Stefan Olsson/Svensk Galopp
   
7. När en galopphäst har startat tre gånger får den ett handicaptal som värderar hästens prestation. Talet sätts av en handicapper och justeras efter varje start hästen gör. Ju högre handicap desto bättre häst.
De bästa hästarna i Skandinavien har ett handicaptal på omkring 90 och det lägsta tal som sätts är 40. I handicaplöpningar bär hästarna olika vikt. Hästarna med lägre handicaptal bär lägre vikt än de med ett högt handicaptal.
    
8. Galopphästar kan ha många ägare. I Sverige är det vanligt med ägarkonsortium där en häst har flera delägare, ibland så många som hundra eller fler. Det finns även ägarskap där förhållandena är de omvända. Det vill säga en person som äger flera hundra hästar själv – som kungligheter, shejker och framgångsrika affärsmän.
  

Den svenska stjärnan Volatile i vinnarcirkeln på Jägersro Galopp med några av sina många andelsägare. Foto: Stefan Olsson/Svensk Galopp
 
9. Fullblod säljs ofta på auktion, något som kanske inte låter helt positivt. Men på galoppauktioner vet man precis vilka köparna är och kan på så vis känna sig trygg i var hästen hamnar. De riktigt välstammade unghästarna kan kosta mer än ett flygplan. Det är ovanligt, men det händer att potentiella stjärnor säljs för mer än 20 miljoner kronor.
Om du letar efter ett fullblod att ha som ridhäst handlar det som tur är inte om mångmiljonbelopp! Vi rekommenderar att leta efter fullblodsannonser på nätet eller att åka ut till någon av galoppbanorna.
  

På åringsauktionen i Stockholm varje år säljs många blivande galoppstjärnor. Foto: Steven Cargill/Svensk Galopp
    
10. För att en häst ska få starta i en offentlig löpning måste den vara i träning hos en licensierad tränare. I Sverige finns två tränarkategorier. Dels den professionella tränaren som försörjer sig genom att träna hästar åt sina hästägare, dels amatörtränaren som tränar en eller ett par egna hästar. Tränare måste gå flera licenskurser hos Svensk Galopp. 

Är du nyfiken på att gå en galoppkurs?
Läs mer hos Svensk Galopp

Om Svensk Galopp
Svensk Galopp är organisationen som förvaltar och utvecklar galoppsporten i Sverige.
Till Svensk Galopps hemsida
Svensk Galopp på Facebook