Foderbloggen augusti: Tips och råd om grovfoderanalys och installning

Vad roligt att just du valt att läsa vår nya foderblogg! I den här bloggen får ni följa med oss på St Hippolyt Sverige i vår vardag, ta del av de vanligaste kundfrågorna vi möter, samt diskutera god hästhållning och bra utfodring. Ni kommer också att få en inblick i hur det är att jobba som foderkonsulent och vad vi gör under våra arbetsdagar.

Vad gör egentligen en foderkonsulent och vilken typ av utbildning krävs för att arbeta med foderrådgivning? Vi som arbetar på St Hippolyt har alla en akademisk utbildning inom häst- och djurhållning, även om bakgrunden i våra utbildningar ser olika ut.
  
Utbildning ger trygghet
Vi är fyra foderkonsulenter som arbetar i Sverige – Linn och Jennifer är husdjursagronomer och Olof är hippolog, alla utbildade vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Charlotte har studerat utomlands och har en masterexamen i Equine Science från Edinburgh University. St Hippolyt har valt att satsa på välutbildad personal, för att ge våra kunder stor trygghet och kompetent rådgivning.


Linn och Jennifer på Falsterbo Horse Show.
  
Vi arbetar till stor del med kostnadsfria föreläsningar runt om i vårt avlånga land, har ni inte varit på en av våra föreläsningar så passa på nästa gång vi är i ert område. Vi gör även stallbesök där vi besöker hästar och hästägare i hemmamiljö. Detta är ett väldigt bra sätt för oss att optimera en foderstat då vi får se hästen, se grovfodret den äter och får se hästarnas vattenplats.
  
Mejl eller hembesök
Många hästägare kan vi hjälpa över mejl, men hästar med speciella behov är inte alltid lätt att ge råd till över e-post, då är det mycket värt för oss att få se hästen i hemmamiljö. Vi använder oss till stor del av PC-horses foderstatsprogram, men att se hästen med egna ögon är värt mer än vad ett datorprogram någonsin kan erbjuda.


Olof håller foderföreläsning.
  
Utöver dessa arbetsuppgifter besöker vi våra duktiga återförsäljare. Vi siktar på att hålla alla våra återförsäljare utbildade och uppdaterade på våra produkter, för att de i sin tur ska kunna ge er bästa möjliga vägledning.
Något vi stöter på regelbundet i vårt jobb är att hästägare inte har en analys på sitt grovfoder. Varför är det viktigt att ha en grovfoderanalys? Kan man inte bara ge ett hö som är grönt och fint?
  
Grovfodret är A och O
Grovfodret ska vara den största delen av hästens foderstat, det är också via grovfodret hästen får i sig mest näring. Hur mycket näring just din häst behöver beror på dess vikt, hull och hur mycket arbete den utför.
När man har räknat ut energibehovet för sin häst, hur många megajoule (MJ) omsättbar energi hästen ska äta (tips – SLU:s "Utfodringsrekommendation för Häst"), ska man räkna ut behovet av protein.
Alla vuxna, friska hästar behöver äta 6 gram smältbart råprotein (smb rp) per MJ omsättbar energi. Kan man hitta ett grovfoder med denna relation, 6 gram smb rp/MJ – då har man ett bra grovfoder. Detta är den berömda "kvoten = 6" som många av er säkert har hört talas om.
  
Håll koll på kvoten
Har man en väldigt svårfödd häst, eller en högpresterande häst, är utmaningen att hitta ett foder som har så höga energi- och proteinvärden som möjligt. Har man en lättfödd eller lågpresterande häst gäller det att hitta ett så energisnålt grovfoder som möjligt. Men det är viktigt att grovfodret fortfarande håller en bra kvot mellan protein och energi.
Ett vanligt missförstånd är att lättfödda hästar kan äta vilket grovfoder som helst, men även den rundaste lilla ponnyn behöver få i sig tillräckligt med protein för kroppens funktion och muskelunderhåll. Musklernas funktion är nämligen viktig för kroppens förbränning, så utan protein i foderstaten blir det svårare för en överviktig individ att tappa vikt.
  
Rätt sorts protein
Det är viktigt att hästen får i sig rätt mängd protein, men vi måste också se till att den äter protein av rätt kvalitet. Proteiner är uppbyggda av aminosyror, det finns essentiella och icke-essentiella aminosyror och de essentiella aminosyrorna måste vi tillföra via fodret. De icke-essentiella kan kroppen producera själv.
Ibland händer det att hästar som äter ett proteinrikt grovfoder ändå upplevs som muskelfattiga eller faller ur, och hästägaren ställer sig frågande till varför. Då kan det vara så att grovfodret, trots att det innehåller en stor mängd proteiner så att hästens dagliga behov täcks, inte innehåller tillräckligt av de essentiella aminosyrorna för musklernas funktion.  


Olof och Charlotte på stallbesök.
  
Är inte alla grovfoder bra då?

Nej, tyvärr är det inte så. Vi ser hundratals grovfoderanalyser varje år och det är väldigt varierande kvalitet på dem. Kvot mellan protein och energi har vi sett variera från 0,8 till 19 på svenska grovfoder.
Vad som gör det ännu svårare är att dessa grovfoder, för ögat, ser fina och aptitliga ut. Ofta tror vi att grovfoder med låga näringsvärden ska vara grova, tråkiga och gula – men så är inte alltid verkligheten. En analys på grovfodret är A och O för en korrekt balanserad foderstat. Många producenter väljer idag att sälja analyserat grovfoder, det tycker vi är väldigt bra då det ökar våra chanser att vägleda er på ett så bra sätt som möjligt.
  
Behöver tillföra mineraler
Hästar täcker inte sitt behov av vitaminer och mineraler på bara ett grovfoder. Man kan välja till en mineralanalys på sin grovfoderanalys och det rekommenderas, så att foderstaten kan balanseras på bästa sätt.
Mineralanalysen säljs ofta i två olika paket hos analysföretagen. Makromineraler inkluderar kalcium, fosfor, natrium och magnesium och mikromineraler inkluderar järn, koppar, zink och mangan. Vill man ha selen så är det ytterligare en analys man får välja till, men de flesta grovfoderanalyserna visar på ett väldigt lågt seleninnehåll i hela Sverige.  
Har man en normalfödd, normalpresterande häst (arbete fem till sex dagar per vecka) bör det räcka med ett bra grovfoder och ett vitamin- och mineraltillskott.
  
Torrsubstanshalt avgör mängd
Alla grovfoder innehåller mer eller mindre vatten, därför är det viktigt som hästägare att förstå skillnaden på vad som är vatten och vad som faktiskt är näring i grovfodret. Torrsubstans (ts) är den del av grovfodret som inte är vatten – det vill säga, ett torrt hö har en väldigt hög ts-halt (det innehåller väldigt lite vatten). Ett hösilage innehåller mer vatten och har därför en lägre ts-halt.
För att rättvist jämföra olika grovfoders näringsinnehåll ska man jämföra näring per kg ts. Hur mycket vatten ett grovfoder innehåller är viktigt att känna till, då det avgör hur många kilo foder hästen kommer att äta. Hästar har ett stort behov av att tugga och äta långa fibrer (grovfoder), vilket är direkt avgörande för hästens välbefinnande. Rekommendationen för hästar är att de ska äta 1,5 kilo ts/100 kilo kroppsvikt.
Hur mycket grovfoder det blir avgörs helt av ts-halten, ju blötare ett foder är desto fler kilo foder får hästen äta för att få i sig rätt mängd ts. Har man en lättfödd häst kan en viss del av grovfodergivan bestå av halm för att ge fibrer och tuggtid, samtidigt som det innehåller mindre energi än ett näringsrikt hö/hösilage.
  
Sockerinnehållet varierar stort
Har man en sockerkänslig häst, en häst med ekvint metaboliskt syndrom (EMS), insulinresistens (IR) eller med fånghistorik är vår rekommendation att även beställa en sockeranalys på det grovfoder man köper. Det är oerhört viktigt för dessa individer att de inte äter mer än totalt 10–12 procent socker och stärkelse i sin dagliga foderstat, alltså bör grovfodret innehålla max 100–120 gram socker per kilo ts.
Friska hästar tål mer socker, så för dessa individer behöver man inte vara lika noga med grovfodrets sockerinnehåll. Man ska dock vara medveten om att sockerinnehållet i olika grovfoder kan variera väldigt mycket, variation från 50 gram socker/kilo ts upp till 240 gram socker/kilo ts är vanligt på svenska grovfoder.
Vi möter många kunder som är oroade för att deras hästar ska få i sig för mycket stärkelse (spannmål) och socker via kraftfodret. Det är absolut viktigt att ha i åtanke, men om man tittar på den totala foderstaten är det mycket mer intressant att veta sockerinnehållet i det foder (grovfodret) hästen äter 10–15 kilo av per dag än i den müsli som hästen äter 0,5 kilo av per dag.
  
Nu när betet tar slut, hur gör man foderbytet i samband med att hästarna ska in på stall igen?
Att byta grovfoder, antingen från ett parti grovfoder till ett annat eller från bete till konserverat grovfoder, är ett foderbyte och bör ske långsamt och successivt. Alla foderbyten måste ske långsamt för att mikroorganismerna i hästens grovtarm ska hinna med och anpassa sig till det nya fodermedlet.
Detta är extra viktigt när det gäller ett grovfoderbyte då hästen äter en så stor mängd grovfoder. Konsekvensen av ett för snabbt foderbyte kan vara kolik. För att undvika kolik i samband med installningen är det därför klokt att börja vänja in hästen på grovfodret redan innan det är dags för installning. Kanske kan hästen få lite av vinterns grovfoder till kvällsmat i hagen?
En annan viktig sak att poängtera för att undvika kolik i samband med installningen är att inte överbeta sommarbetet. Är gräset slut i hagen och hästarna går kvar med bete som enda grovfoderkälla ökar risken att de tuggar i sig giftiga växter. Även parasittrycket ökar, då hästarna tenderar att beta närmare rator när inget annat foder finns.
  
Utevistelse, rent vatten och salt
När hästen är tillbaka på stall, och går i hage som daglig utevistelse, är minst 12 timmar i hagen per dag rekommenderat då det främjar naturlig rörelse och minskar risken för kolik. Ha också koll på hästens vattenintag, har ni vattenkopp i stallet, se till att flödet är högt. En vattenkopp ska leverera 8 liter vatten/minut.
Är man osäker på om hästen dricker tillräckligt är det klokt att hänga in en hink med vatten i boxen. Ett för lågt vattenintag kan leda till bland annat förstoppningskolik.
Ett annat knep för att få hästen att dricka mer är att tillsätta lite salt i foderstaten. Många väljer att ha saltsten till sina hästar och det funkar bra om man har en häst som aktivt använder saltstenen. Ett bra tips är att väga sin saltsten regelbundet, för att ta reda på hur mycket salt hästen faktiskt får i sig. Använder inte hästen saltstenen nog är det klokt att ge lite extra salt i fodret, speciellt om man rider och motionerar sin häst regelbundet.


Jennifer på inspelning av FoderPodden.
  
Det var allt för den här gången, nästa gång tänkte vi berätta lite mer om vad som händer under pälsfällningen och ge tips för hur man underlättar pälssättningen för hästar!
  
/Foderkonsulenterna Linn, Jennifer, Olof och Charlotte på St Hippolyt