Foderbloggen oktober: Så säkerställer du hygienisk kvalitet i grovfodret

Vad roligt att just du valt att läsa vår nya foderblogg! Här får du följa med oss på St Hippolyt Sverige i vår vardag, ta del av de vanligaste kundfrågorna vi möter, samt diskutera god hästhållning och bra utfodring. Ni kommer också att få en inblick i hur det är att jobba som foderkonsulent och vad vi gör under våra arbetsdagar.

I vårt första blogginlägg pratade vi en hel del om grovfoder och vikten av att ha en näringsanalys på grovfodret. I detta blogginlägg ska vi fokusera på något som är väldigt viktigt, men som inte har med hästens behov av näring att göra. Nämligen grovfodrets hygieniska kvalitet.
Hygieniskt foder är en grundförutsättning för en välmående häst. Utfodrar man sin häst med ett ohygieniskt foder kan man få stora problem med luftvägar, kolik, nedsatt immunförsvar och allmäntillstånd.
  
Vad är ett hygieniskt grovfoder?
Det finns flera aspekter att ta hänsyn till när man säkerställer hygienisk kvalitet hos ett grovfoder. Dels den mikrobiologiska aspekten – förekommer bakterier eller svampar? Dels en kemisk aspekt – förekommer tungmetaller? Sedan finns också en toxisk aspekt – förekommer det giftiga växter, toxiner från bakterier eller mögel? Slutligen är inte den fysiska aspekten att förglömma – finns det främmande föremål i fodret?
Vissa av dessa aspekter är lätta att se med blotta ögat, andra är omöjliga att upptäcka utan en mikrobiologisk analys. En hel del mögel och bakterier kommer vi att upptäcka först när de har haft tid på sig att föröka sig. Men då har vi ofta redan utfodrat våra hästar med det grovfodret i några dagar och skadan kan redan vara skedd.
Är man osäker på hur den hygieniska kvaliteten hos sitt grovfoder är, då kan man göra en hygienisk analys för att få säkra svar.
  
Ta hjälp av dina sinnen
Hur gör jag en hygienisk bedömning av mitt grovfoder, utan att skicka in prov till ett laboratorium? Vi får lära oss att använda våra sinnen när vi bedömer ett grovfoders hygieniska kvalitet.

Synen

Lukten

Känseln

Många faktorer påverkar hygienen
Flera olika faktorer kommer påverka den slutgiltiga grovfoderprodukt vi utfodrar våra hästar med. Omgivningens temperatur, tillgänglighet av vatten, pH-halt och tillgång på syre kommer att påverka hur mikroorganismer utvecklas och trivs i ett grovfoder. Till exempel trivs mögel sämst i en blöt, syrefri miljö med lågt pH.
Vädret vid skördetid spelar stor roll, framför allt om man vill tillverka ett torrt hö. Får gräset inte möjlighet att torka tillräckligt (minst 84 procents torrsubstans) kommer risken för mögeltillväxt att öka avsevärt. Många väljer att torka sitt hö med höfläkt, då vi i Sverige har svårt att garantera flera dagars soligt väder under skördetid. Torkningen behöver alltså inte ske på fält.
Torrt hö är mycket känsligt för fukt och måste förvaras i torr miljö. Ett tips är att förvara höet under halm, så att halmen absorberar eventuell fukt från omgivningen.


Vet du hur man bedömer grovfodrets hygieniska kvalitet?
  
Plastning skapar syrefri miljö
Om vi plastar vårt grovfoder skapar vi en syrefri miljö och ger därmed förutsättningar för en ensileringsprocess. Fukten i gräset som ensileras bidrar till att godartade mjölksyrebakterier använder sig av sockret i gräset och bildar mjölksyra, vilket ger en fermenteringsprocess. Detta leder till ett sänkt pH-värde i balen som är konserverande.
Bland hästägare är det populärt att använda sig av ett hösilage som är torrare än ensilage men blötare än hö, med en torrsubstanshalt någonstans mellan 50 och 80 procent. I ett hösilage kan en svag mjölksyrefermentering ske, men i balar torrare än 65 procents torrsubstans räknar man att ensileringsprocessen inte uppstår, det är enbart en metod att lagra ett grovfoder.
Man har i en svensk studie sett att inplastat grovfoder med en torrsubstanshalt över 65 till 70 procent är mest utsatt för mögel. Detta då det bildas en gynnsam miljö för bakterierna eftersom pH-nivån hålls hög, det finns syre i luftporer i gräset samt vatten i balen.
Minst utsatta för mögel var blötare balar där en fermenteringsprocess hade skett, tillsammans med flera lager plats (minst åtta). Att ha åtta eller fler lager plast har visat sig vara viktigt för att undvika mögel i balarna.
  
Grova fibrer kan ta hål på plasten
Man har också sett att tidigt skördat grovfoder har mindre mögelförekomst än om grovfodret är sent skördat. Detta på grund av det ökade fiberinnehållet i gräset, som gör att balen inte kan packas lika hårt och vi får mer syre i balen. De grova fibrerna ökar också risken att det går hål i plasten och att syre kommer in i balen. Går det hål på plasten så att syre kommer in så kommer mögeltillväxt att sätta fart. Och om den skadade balen inte kan användas direkt, eller snabbt tejpas igen med baltejp, ska den kasseras. Flera av de mögelarter som finns i hösilage kan bilda mykotoxiner (mögelgifter) vilket kan påverka hästens (och dina!) luftvägar negativt.
Tänk också på hur du utfodrar din häst, serveras fodret på ett hygieniskt sätt? Att utfodra på marken är inte ett lämpligt alternativ om man har lerig eller sandig mark. Har hästen stått i eller trampat ner fodret i marken är det inte längre hygieniskt lämpligt. Det är alltså inte bara den ursprungliga hygieniska kvaliteten som är viktig, det är också upp till oss hästägare att utfodra våra hästar på ett bra sätt.
    
En öppnad hösilagebal, hur länge håller den?
Denna fråga får vi nästan dagligen och den är lika svår att svara på varje gång. Men, ett bra riktvärde är att om hästarna i stallet inte äter upp hösilagebalen på fem dagar är det läge att hitta mindre hösilagebalar eller gå över till ett torrhö. Är det minusgrader håller balen längre, men verkligheten är att våra balar väldigt ofta står öppnade i 8 till 10 graders värme under hösten och våren – och det är inte optimalt för fodrets hygieniska kvalitet.
  
Rubbad tarmflora i samband med installningen
I samband med installningen blir många hästar dåliga i magen, diarré är tyvärr ett vanligt problem nu på hösten. Varför hästen får diarré varierar. Många verkar reagera på hösilaget specifikt, andra är dåliga i magen även på ett torrt hö. Det första man kan prova om man har en häst med dålig mage är att ge den mer fibrer av god hygienisk kvalitet. Ofta kan ett ökat fiberintag bidra till en stabilare tarm, och ökar vi dessutom fiberdiversiteten har vi ännu bättre effekt på tarmen!
  
Varför är det viktigt med en bred variation av fibersorter i foderstaten?
I hästens grovtarm finns miljarder olika mikroorganismer som jobbar med att bryta ner och fermentera fibrer. Vilka mikroorganismer som finns i grovtarmen påverkas av vad vi äter, ökar vi antalet fibersorter i tarmen ökar vi också antalet mikroorganismer. Ju fler olika sorters mikroorganismer vi har i tarmen, desto stabilare är tarmfloran! Genom att lägga till höpellets med en bred artvariation kan vi stötta tarmen på ett så naturligt sätt som möjligt, samt utöka grovtarmens mikrobiota (bakterieflora). Detta finner vi ofta hjälper hästar med mycket diarré och orolig mage.


Ett jästtillskott som Hefekultur kan hjälpa en orolig tarm. Glyx-Wise Höcobs bidrar till en ökad fiberdiversitet i foderstaten.

Ibland får man prova sig fram 
En prebiotisk mash kan också göra skillnad för hästar med orolig tarm. Man kan dessutom ge ett jästtillskott för att stötta tillväxten av de befintliga tarmbakterierna och på så sätt bidra till balans i tarmen. Givetvis är det en fördel om mashen är fiberrik och innehåller en bred fibersammansättning, då slår man två flugor i en smäll!
Ni som är ägare till en häst med känslig mage vet att man ibland får prova sig fram, de alternativ vi nämnt här är de vi oftast ser bäst effekt av. Det som funkar för den ena hästen funkar inte alltid för den andra, men det är ju också utmaningen i att vara hästägare som gör det roligt, eller hur?
  
Månadens visdomsord: "Var alltid noga med fodrets hygieniska kvalitet!"
  
/Foderkonsulenterna Olof och Charlotte på St Hippolyt