Jan-Ove Olsson om dressyrhästens exteriör: "Vill se en häst som rör sig harmoniskt"

Det är dressyrvecka på Hippson Market vilket betyder att vi lägger extra fokus på dressyrhästen. Hippson har pratat med Jan-Ove Olsson som är A-domare i både hästens exteriör och gångarter samt dressyrdomare upp till Intermediaire I. Här delar han med sig av sina tankar och erfarenheter gällande dressyrhästens exteriör och mekanik.

Text: Cajsa Ekström Arman
Foto: Frida Bank (porträtt) och Adobe Stock

För Jan-Ove handlar dressyrhästens exteriör om att den ska ha en proportionalitet mellan kroppsdelarna. Har hästen sunda proportioner får den oftast en sund och naturlig balans.
– När man utgår från hästens kroppsbyggnad vill man att den ska se harmonisk ut. En häst med sunda proportioner får en naturlig rörelseriktning. Vi vill ha en harmonisk och böljande överlinje, från örat till svansen. En dressyrhäst ska också ha tillräcklig volym framför sadeln. Bogen och överarmen ska ha gott om utrymme för att röra sig. Mittpartiet ska ha ett naturligt anlag med muskler. Visst skapar man muskler över tid men hästar som har en naturligt stark rygg har enklare att bära upp ryttaren på ett korrekt sätt.
– Hästens bakre del ska ha tillräcklig volym i korset, låret och runt bakknäna. Sen vill vi självklart se en häst med korrekt benställning. Om en häst har en liten avvikelse i benställningen är det oftast bättre att den har de i exempelvis båda frambenen än bara i ett. Veka eller upprätta kotor vill man inte se då det kan ha stor påverkan på hästens hållbarhet. Ett bra tips är att kolla på en häst när den ställer upp sig själv. En häst som automatiskt ställer upp sig korrekt har oftast en bra exteriör.
I dag är dressyrhästen överlag en ädlare häst än förr i tiden vilket enligt Jan-Ove kan påverka dess hållbarhet.
– Det finns en tendens att vi i dag avlar fram hästar med väldigt mycket talang men som fysiskt inte är så starka. Många dressyrhästar har väldigt imponerande gångarter men om kroppen inte är naturligt stark finns risken att den imponerande gångarten påverkar hästens hållbarhet. Visst kan det påverka en grövre häst också men oftast då på ett annat sätt. Den ädelheten vi har i dag är lagom och jag tycker mig se en viss inbromsning gällande ännu mer ädla hästar. Nu gäller det att vi kan förvalta och bevara den ädelhet som finns, säger han.

Harmoni och korrekta proportioner
När det kommer till hästens gångarter handlar det även här om harmoni och korrekta proportioner.
– Som domare vill man se en häst som rör sig harmoniskt med samma aktivitet fram som bak. När en häst har väldigt aktiva bakben kan frambenen ibland av olika exteriöra anledningar inte röra sig på samma sätt. Vilket gör att de inte harmonierar. I dag har även dressyrhästen ofta väl undersatta bakdelar. Lite väl många av dessa även med krokhas, vilket kan accepteras i viss mån men inte alltid. En krokhasig häst har en liten hasvinkel vilket gör att de har lätt för samling, att sitta på sina bakben och att skjuta på bakifrån. Deras naturliga bärighet kan dock påverkas och när de blir trötta sliter det mer på kroppen. De ekipage som kommer upp i svårighetsgrad har jobbat med att harmonisera gångarterna, så ojämn kvalité ser man oftare hos hästar där ryttaren inte avväger tempo, energi och steglängd på ett bra sätt. 

Kunskap om hästens exteriör
Många exteriöra avvikelser visar sig ofta i de olika dressyrmomenten. En häst som är tåtrång på ena benet kan ha svårare med sidvärtsrörelser i en riktning, samt i galoppen då ena frambenet tar hela vikten i ett av galoppsprångets moment. Om en häst är hjulbent kan det visa sig i galoppen när det benet hamnar som ytter bak. Hästen blir då svagare i sin bärkraft. 
– Jag tror att många ryttare behöver lära sig mer om hästens exteriör samt hur den påverkar hästen vid ridning.  Många situationer som av ryttaren kan uppfattas som olydnad kommer ganska ofta från exteriöra svagheter och avvikelser. Om man kan kartlägga eventuella exteriöra avvikelser hos sin häst kan man också träna upp den så att dessa över tid påverkar hästen mindre, säger Jan-Ove.
Hovarna vill man ha så lika som möjligt och Jan-Ove menar att många hovrelaterade problem hos äldre hästar hade kunnat förhindrats med hjälp av god hovvård när hästen var unghäst.
– Just exteriöra avvikelser som härleder från hästens hov är svåra att rätta till i efterhand. Många problem hade man kunnat förhindra eller reducera med hjälp av en skicklig hovslagare när hästen var ung.


Ryttare väljer hästar med egenskaper de gillar
Om man tittar på de dressyrhästar som når toppen ser de alla väldigt olika ut. Ryttare väljer hästar med de egenskaper man vill ha.
– En häst behöver ju inte vara extremt bra byggd utan man kan skapa en häst med bra utbildning. Men man vill ändå ha en positiv och angenäm kroppsbyggnad. Det är intressant att se flera hästar på en prisutdelning då de exteriört kan se väldigt olika ut. Oavsett hästens utseende handlar det i slutändan om ryttarens förmåga att utveckla talang och kvalité hos hästen. Men en korrekt exteriör underlättar, säger han.